Vad gör man när 90-årsdagen närmar sig, man inte har några barn, och man inser att man sitter på en ansenlig förmögenhet som snart kommer att tillfalla staten? Det här dilemmat stod apotekaren Ann-Mari Finnilä inför i slutet av 1990-talet.

Ann-Mari Finnilä

Ann-Mari Finnilä föddes i Vasa år 1910 i en välbärgad företagarfamilj och började som 17-åring jobba på Gamla Apoteket vid Nedre torget. Hon startade som farmaceutelev men kunde efter några decennier ta över hela apoteket som ägare år 1963, då hon blev Finlands första kvinnliga apotekare.

Finnilä beslöt tidigt att det överskott som apoteket gav skulle investeras i aktier och fastigheter. Vid millennieskiftet hade avkastningen vuxit till en betydande förmögenhet, som i hög grad bestod av Nokia-aktier. Ann-Mari Finnilä hörde till de privatpersoner i Finland som drog stor nytta av bolagets raketartade värdestegring.

Vid millennieskiftet hade Ann-Mari Finnilä kommit fram till att hon ville att en stor del av hennes förmögenhet skulle tillfalla Högskolestiftelsen i Österbotten, eftersom hon var övertygad om att en god utbildning är nyckeln till framgång i livet. En fond grundades i hennes namn, med uppdrag att stöda Åbo Akademis verksamhet i Vasa.

Då Finniläs Nokia-aktier tillföll stiftelsen år 2000 var de värda drygt nio miljoner euro. Eftersom kursen pendlade mycket tyckte stiftelsen det var tryggast att sälja största delen av aktierna och istället placera pengarna i räntepapper och andra aktier. Det här visade sig vara ett lyckat drag eftersom aktierna såldes då deras värde låg på topp. Idag är kapitalet som Finnilä lämnade efter sig värt 30 miljoner euro.

Ann-Mari Finnilä avled 2002, 92 år gammal. Drygt 15 år senare hade arvet hon lämnade efter sig till stiftelsen redan genererat 12 miljoner euro i stöd till högskolor och forskning.